Till innehåll på sidan

Att vara förstelärare

Försteläraren fördjupar sig inom sitt ämnesområde och tillsammans med kollegorna utvecklas både undervisning och elevens lärmiljö. Ett arbete som garanterar att skolans undervisning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Målet för en förstelärare är att säkra  en god undervisning för eleverna, att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och att undervisning och skolverksamhet är av hög kvalitet. I porträtten av våra förstelärare kommer du förstå att de brinner för sitt eget ämne och vilka möjligheter och insikter det ger i undervisningen.

Lena Jönsson

Jag heter Lena Jönsson, är sjuksköterska och lärare inom vård och omsorg. 

Vad är du förstelärare inom?
Vård och omsorg-att stärka elevernas kompetens i att använda kultur som ett verktyg i omvårdnad.

Vad innebär förstelärarskapet för dig?
Förstelärarskapet innebär att jag har ett område där jag ständigt kan fördjupa mig och sprida kompetens om hur vi kan arbeta med kultur i vården. Jag deltar bland annat i referensgruppen ”Kompetenscentrum för kultur i vården” där personer från KI, Balettakademien, Kungliga Musikhögskolan med flera deltar för att sprida och utbyta ny forskning. 

Vad arbetar du med inom ramen för ditt förstelärarskap?
Framförallt arbetar jag med att sprida kompetens till vår arbetsgrupp genom att vi deltar i konferenser, föreläsningar och får tillgång till ny forskning. Vi har också fått stöd av Filminstitutet för att utveckla ”Digitala berättelser” tillsammans med Unga berättar och arbetet med danskompaniet Utmana under året.

Hur arbetar du för att utveckla ditt ämne och ditt förstelärarskap?
Genom att använda kultur som redskap i omvårdnaden får både elever och lärare flera verktyg att använda i sitt omvårdnadsarbete. För många av våra elever upptäcker de nya sätt att utvecklas och kulturområden att ta del av för att nå målen med studierna.
En viktig del i det här arbetet är att det kan öka det tvärvetenskapliga arbetet genom att yrkeslärare och yrkesgemensamma lärare ser gemensamma mål som också skapar synergieffekter.

Hur kommer ditt förstelärarskap synas i verksamheten/hur syns det nu?
Idag ser vi i arbetslaget att kultur är en självklar del av vår pedagogik. Eleverna i år ett gör en kulturanamnes av en person de möter på sin första APL där de i huvudsak talar om vilken musik/litteratur/konst/fotografi de tycker om. 
Vi har också arbetat med Unga berättar där våra elever fått göra digitalaberättelser om sig själva. Ett annat samarbete med Unga berättar gick ut på att eleverna tog en bild av en plats i sitt hem, skrev en berättelse om platsen och tonsatte sedan musik till detta. Dessa verk ställdes ut på Stadsmuseet. Under hösten har vi dessutom haft danskompaniet Utmana här på skolan som haft workshops med våra elever om rörelsens betydelse i omvårdnaden.
Syftet med detta är att eleverna skall kunna använda/utveckla dessa metoder i arbetet för att lära känna och förstå människor de kommer möta i vården. Detta är bara ett axplock av allt vi arbetar med.

Niklas Forsgren

Vem är du? 
Niklas Forsgren

Vad är du förstelärare inom?
Vård och omsorg.

Vad innebär ditt förstelärarskapet för dig?
Mitt förstelärarskap innebär att jag har möjlighet att utveckla våra arbetssätt på skolan kring motivation. Genom att lära ut olika verktyg och arbetssätt kring motivation blir vi som lärarlag en stark resurs för elevernas skolgång på KVG. En stark motivation till studier på gymnasiet har även stor chans att leda till en stark motivation att studera vidare på högskola/universitet. 

Vad arbetar du med inom ramen för ditt förstelärarskap?
Jag arbetar med hur vi lärare, genom olika verktyg, kan öka och bibehålla en hög motivation hos elever på vård- och omsorgsprogrammet samt övriga program på skolan. Jag leder även regelbundna workshops där vi diskuterar olika verktyg kring motivationsarbete. 

Hur arbetar du för att utveckla ditt ämne och ditt förstelärarskap?
Det är viktigt att vi lärare regelbundet diskuterarar hur vi hanterar elevers motivation. Vi har därför regelbundna workshops där vi lärare diskuterar motivationsarbete och hur vi lärare kan hantera och stärka elevers egen motivation. För att våra elever ska känna sig motiverade till studier krävs att vi lärare både stärker den motivation som redan finns men även snabbt uppmärksammar när en låg motivationen uppkommer. Genom motiverade elever får vi högre närvaro och högre kunskap i vår skola.

Hur kommer ditt förstelärarskap synas i verksamheten/hur syns det nu?
Mitt förstelärarskap syns i verksamheten genom alla lärare på KVG och hur vi hanterar elevers motivation. På KVG är vi lärare inte rädda för att undersöka orsaken till hög eller låg motivationen. Detta kommer bli ännu mer tydligt framöver i verksamheten då vi kommer öka antal workshops kring motivationsarbete.

En elev som är motiverad till studier är en elev som förr eller senare också kommer lyckas med sina studier.

Anna Stålberg

Vem är du?  
Jag heter Anna Stålberg och arbetar som försterlärare inom kemi. Jag studerade först till magister i kemi och arbetade mina första tio yrkesår som kemist. Efter att ha läst till pedagogik och matematik har jag nu lärarbehörighet i ämnena kemi, biologi och matematik.

Vad är du förstelärare inom? 
Kemi med inriktning på samhällsuppgifter och de globala målen kopplat till de naturvetenskapliga ämnena för elever på NA-programmet.

Vad innebär förstelärarskapet för dig? 
Mitt främsta uppdrag som förstelärare ser jag att dela med mig av goda exempel i kollegiet och att driva skolans pedagogiska arbete framåt, helt enkelt att arbete som en driven lärare. Mitt fokusområde är kemi, men de globala målen kan förstås komma in även i andra kurser jag undervisar.

Vad arbetar du med inom ramen för ditt förstelärarskap? 
Kemi finns överallt och löser så många naturvetenskapliga problem, ändå anses det av många elever och även föräldrar som ett oviktigt ämne (TIMSS-undersökningar). För att verklighetsförankra kemin och få eleverna intresserade arbetar vi på KVG med problemlösande vardagsnära uppgifter. På så sätt synliggörs kemins betydelse för våra elever och de ser användningen av ämnet i större sammanhang och som ansvarstagande världsmedborgare.

Hur arbetar du för att utveckla ditt ämne och ditt förstelärarskap? 
I ämneslag planerar och utvecklar vi kemikurserna tillsammans. I all planering har vi fokus på att eleverna övar ett naturvetenskapligt tänkande som hjälper dem att nå examensmålen. Därför behöver vi undervisa för bestående kunskaper, helt enkelt att förstå teorierna och modellerna. För att främja det långsiktiga lärandet vävs studieteknik och studiemotivation in i alla kurser. För att inspirera eleverna och ge konkreta och långsiktiga mål med sitt lärande bjuder vi ofta in externa föreläsare från institutioner och arbetsliv. 
 
Hur kommer ditt förstelärarskap synas i verksamheten/hur syns det nu?
Mitt uppdrag syns i tvärvetenskapliga projekt inom arbetslaget, både mellan olika NV-ämnen och i samhällsvetenskap kopplat till kemi då eleverna diskuterar aktuella samhällsfrågor med avstamp i de naturvetenskapliga modellerna, tex kritiska material i batterier eller användning av organiska ämnen och miljögifter i samhället.

Birgit Carlsson

Vem är du?
Birgit Carlsson

Vad är du förstelärare inom?
Socialt entreprenörskap, projektledning för hållbar utveckling.

Vad innebär ditt förstelärarskapet för dig?
Jag skulle hellre kalla det för utvecklingslärare, och det innebär att jag har möjlighet att utveckla våra arbetssätt på skolan kring hållbar utveckling och genomföra regeringens krav att målen i Agenda 2030 ska genomsyra allt arbete i skolans värld. Det är underbart att se elever växa och utvecklas och drivas av sin inre motivation. Det finns inget så motiverande som att göra världen lite bättre. Detta är ett fantastiskt roligt och givande sätt att uppnå kraven i läroplanen. Genom att arbete praktiskt med lösningarna kring våra stora ödesfrågor visar vi eleverna att de har makt att förändra. Eleverna lär sig att leda arbetet, att planera, genomföra och utvärdera sitt och gruppens arbete, de lär sig att lära av misstag, att samarbete och mycket annat.

Att ha dokument på att man har drivit projekt är också ett vanligt obligatorium för att söka till utländska universitet, bland annat i USA.

Vad arbetar du med inom ramen för ditt förstelärarskap? 
Jag arbetar uppmuntrar och tipsar lärare om hur vi kan arbeta praktiskt med olika elevledda projekt inom hållbar utveckling. Jag ansvarar också för utvecklingen av FN skola där målen för Agenda 2030 står i fokus. Samtliga program på KVG är involverade och har Agendamålen som fokus för sitt arbete.

Hur arbetar du för att utveckla ditt ämne och ditt förstelärarskap?
För 10 år sedan visste ingen vad socialt entreprenörskap handlade om, sedan dess har jag startat upp 4 gymnasieprogram med den inriktningen. Nu har det exploderat och sociala entreprenörer får det allt lättare att arbeta och uppnå sina mål. Ett exempel på sociala entreprenörer som arbetar nära skolan är Mattecentrum som når ut till oerhört många elever över hela Norden med sina mattestugor och digitala verktyg. För att nå ut till så många lärare som möjligt samarbetar jag nära organisationer som Svenska FN föreningen, Raoul Wallenberg Academy, Ashoka Nordic och Unga sociala entreprenörer.

Hur kommer ditt förstelärarskap synas i verksamheten/hur syns det nu?
Min tjänst som utvecklingslärare syns i verksamheten genom att vårt arbete med att hållbar utveckling och de globala målen genomsyrar allt arbete vi gör på skolan. Både i arbetet mot våra elever och hur vi arbetar tillsammans i lärarkollegiet.

Matilda Nylén

Vem är du? 
Matilda Nylén, legitimerad lärare i matematik och psykologi.

Vad är du förstelärare inom?
Kooperativt lärande.

Vad innebär förstelärarskapet för dig?
Mitt förstelärarskap innebär en möjlighet att utveckla min undervisning med fokus att öka elevers motivation och delaktighet i klassrummet. Jag får också möjlighet att vid olika lärarfortbildningstillfällen inspirera kollegor att prova nya metoder i sin undervisning.

Vad arbetar du med inom ramen för ditt förstelärarskap?
Tillsammans med Tobias Lindbom arbetar jag med att utveckla undervisningen på skolan med hjälp av strukturer och strategier som bygger på kooperativt lärande. Kooperativt lärande är ett förhållningssätt som syftar till att öka samarbete, delaktighet och inkludering i klassrummet. Det som skiljer kooperativt lärande från andra typer av grupparbeten är att det är väl strukturerat och är baserat på kunskaper och teorier om hur människor samarbetar.  

Hur arbetar du för att utveckla ditt ämne och ditt förstelärarskap?
Jag använder ofta olika kooperativa strukturer i min undervisning, både i matematik och i psykologi. Inom matematiken är det inte ovanligt att elever tvivlar på sin egen förmåga och då är de kooperativa strategierna särskilt hjälpsamma i och med att eleverna provar och utvecklas i samspel med varandra, vilket ger trygghet. Det som är så bra med kooperativt lärande är att det passar för alla ämnen och alla åldrar.
Det är spännande att utmana sig själv och eleverna genom att prova nya metoder och modeller i klassrummet. Under regelbundna möten diskuterar och utvärderar Tobias och jag de olika strukturerna och lektionsuppläggen som vi har använt. Vi planerar även för kommande workshops.

Hur kommer ditt förstelärarskap synas i verksamheten/hur syns det nu?
Det syns i verksamheten tack vare att jag använder kooperativt lärande i mina klasser. Eleverna uttrycker ofta uppskattning kring dessa lektioner eftersom det ger en varierad undervisning samtidigt som eleverna får ta ansvar, ta hjälp av varandra och vara aktiva i sin lärandeprocess.
Efter en workshop vecka 44 har flera lärare börjat prova att arbeta mer kooperativt och genom kommande workshops hoppas vi att inspirera fler. På sikt tror vi att den motivation som följer med det kooperativa förhållningssättet kommer att leda till ökade studieresultat.

Tobias Lindbom

Vem är du?
Jag heter Tobias Lindbom och undervisar i ämnena biologi och idrott och hälsa.

Vad är du förstelärare inom?
Kooperativt lärande.

Vad innebär förstelärarskapet för dig?
För mig innebär förstelärarskapet en möjlighet att utveckla min undervisning genom att pröva olika didaktiska modeller och genom reflektion med kollegor.

Vad arbetar du med inom ramen för ditt förstelärarskap?
Sedan höstterminen 2019 har jag tillsammans med min kollega Matilda Nylén arbetat med kooperativt lärande.

Kooperativt lärande är ett förhållningssätt där eleverna genom olika strategier uppmuntras till samarbete och därmed blir varandras lär-resurser. Vi arbetar med modeller och arbetssätt som leder till ökad elevaktivitet i klassrummet och i förlängningen ökad kunskapsinhämtning hos eleverna.

Att ta del av varandras kunskap ger ofta nya perspektiv vilket leder till fördjupad kunskap.

Hur arbetar du för att utveckla ditt ämne och ditt förstelärarskap?
Vid regelbundna möten diskuterar jag och Matilda olika möjliga lektionsupplägg och planeringar utifrån kooperativt lärande. Genom att regelbundet testa och använda dessa övningar varieras undervisningen och eleverna bidrar i större utsträckning till varandras och sin egen kunskapsinhämtning.

Hur kommer ditt förstelärarskap synas i verksamheten/hur syns det nu?
Det syns genom att jag regelbundet använder mig av kooperativt lärande i min undervisning. Genom workshops diskuteras även kooperativt lärande med kollegor som förhoppningsvis känner sig motiverade att använda dessa strategier i sin undervisning.

I takt med att fler lektioner får kooperativa inslag på skolan får vi mer underlag att diskutera i ämneslag och kollegium och undervisningen utvecklas.

Katarina Wattman

Vem är du? 
Jag heter Katarina Wattman och är legitimerad och Aretemeriterad lärare i engelska, geografi, historia, samhällskunskap och svenska som andraspråk.

Vad är du förstelärare inom?
Jag är förstelärare med ett tudelat uppdrag där den ena delen är att vara ämnesansvarig i svenska som andraspråk och driva ämnesrelaterad skolutveckling där och den andra delen är inriktad på att övergripande främja elevers lärandeförutsättningar. Den senare delen innebär att jag arbetar för att se på elevernas lärandesituation totalt sett och försöka optimera möjligheterna för lärande genom att skapa trygghet, välmående fysiskt och psykiskt samt arbeta med värdegrundsrelaterade frågor kopplat till lärande.

Vad innebär förstelärarskapet för dig?
Det innebär att jag får chans att arbeta med frågor som ligger mig varmt om hjärtat, att elevernas lärande inte endast beror på hur väl undervisningen fungerar utan även beror på hur väl eleverna mår, trivs och känner sig bekräftade.

Vad arbetar du med inom ramen för ditt förstelärarskap?
I svenska som andraspråk driver jag tillsammans med ämneslaget ämnesutveckling genom bla sambedömning och gemensamma undervisnings- och examinationsmoment för att säkra likvärdighet i undervisning och bedömning. Vi arbetar också i laget med att utveckla ämnet genom att ta del av forskning kring bla språkutveckling.

Gällande elevernas övergripande studieförutsättningar har ett samarbete har inletts mellan skolledning och elevhälsa för att tillsammans med mig se över hur skolan som helhet kan arbeta för att främja elevernas lärande genom att se till såväl fysiskt som psykiskt mående och självklart även studiefrämjande arbete. Jag vill på sikt arbeta för att bygga en kunskapsbank där skolpersonalens samlade studiefrämjande kunskaper samlas så att vi i kollegiet medvetandegörs om alla resurser som finns i organisationen och att vi på sikt kan utveckla vårt samarbete kring eleverna genom att byta erfarenheter och tjänster med varandra för att optimera lärandeförutsättningarna för eleverna. Tillsammans med Agnes och Andreas har kontakt tagits med Reacta för att starta upp ett samarbete kring hälsofrämjande elevföreningar.

Hur arbetar du för att utveckla ditt ämne och ditt förstelärarskap?
I svenska som andraspråksdelen har jag hållit workshops kring språkutveckling i andra ämnen än svenska/svenska som andraspråk. Jag tar del av forskning och sprider till kollegorna kontinuerligt via bla Teams.

När det gäller den övergripande lärandeförutsättningsdelen arbetar med att ta fram en övergripande sammanställning av kollegiets specialistkunskaper som kan hjälpa elevernas lärande och mående så att det ska bli enklare att hitta rätt resurs eller verktyg för att hjälpa eleverna. Förutom detta håller jag workshops där jag delar med mig av kunskaper om hur normkritik och intersektionellt perspektiv på lärandet kan användas för att få eleverna att känna igen sig i undervisningen och känna trygghet i skolmiljön. Jag har också påbörjat utvecklingen av ett verktyg för att lärare i sitt planerings- och reflektionsarbete lättare ska få syns på och kunna bredda de normer undervisningen förmedlar.

Hur kommer ditt förstelärarskap synas i verksamheten/hur syns det nu?
I deluppdrag 1 vill jag på sikt att det ska synas genom att eleverna har fått en språkutvecklande undervisning i alla ämnen och därmed får högre betyg. Jag vill också att arbetsbördan för kollegiet ska ha minskat i och med att vi utvecklat fler gemensamma moment och examinationer.

I deluppdrag 2 vill jag att skolan på sikt ska HBTQIA+certifieras och medvetet arbetar på alla plan för att alla elever ska bekräftas, trivas och må bra och därigenom få goda förutsättningar för lärande och utveckling. Positiva bieffekter av detta hoppas jag blir att elevhälsan avlastas så att mer tid för de verkligt behövande frigörs så att även dessa kan nå sin fulla potential hos oss och generellt att betygsnivån höjs då eleven får bättre förutsättningar att lära.

Björn Einarsson

Min bakgrund är som civiIingenjör i teknisk fysik, och förutom som legitimerad lärare har jag tidigare arbetat med IT-utveckling. Undervisning och pedagogik är något som jag upplever som mycket stimulerande och utmanande, och det finns inga gränser för hur mycket undervisning kan utvecklas.

I mitt arbete som förstelärare i fysik, strävar jag efter att höja elevernas resultat, och att göra undervisningen mer mångsidig och intressant. Vi är tre fysiklärare som samarbetar med att utveckla undervisningen. Laborationer är viktiga, så vi strävar efter att väva in laborativa moment när det är möjligt, t ex under en lektion för att ge ett praktiskt perspektiv på nyvunnen kunskap. Allt det en lärare gör varje dag kan alltid göras bättre. Presentationer ska både ge intresse för ämnet och en enkel ingång till kunskapen för eleven. Fokus på problemlösning är viktigt, för det ger både förståelse och färdigheter att tillämpa kunskaperna. Att göra eleverna delaktiga och aktiva står i fokus. Det är fantastiskt att få dela med sig av sina kunskaper inom ett så spännande ämne som fysik.

Naturvetenskaplig specialisering och Gymnasiearbete är kurser som eleverna läser i tredje årskursen på Naturvetenskapsprogrammet. Där ges eleverna inblick i vetenskapens metoder och historia, de fördjupar sig i vissa områden, och de lär sig att genomföra självständiga projekt med både laborativa och teoretiska inslag. Där bidrar jag med min vetenskapliga kompetens för att vägleda eleverna i deras arbete, och ge uppslag till intressanta projekt.

Programmering är ett område som blivit viktigare, och kommer att vara än viktigare i framtiden. I min undervisning i fysik ger jag eleverna möjlighet att lära sig grunder i programmering, och att tillämpa dem på att till exempel programmera en självkörande modell-bil och göra olika typer av mätningar med dess sensorer. Jag är också delaktig i att vidareutveckla matematiklärares programmeringskunskaper, så att de kan användas i de olika matematikkurserna.

I min utveckling av Naturvetenskapsprogrammet på skolan, har jag också inriktat mig på att föra in mer av bioteknik i de olika naturvetenskapliga ämnena. Bioteknik är en tvärvetenskap som innebär kopplingar mellan biologi, kemi, fysik och matematik. För vår skola innebär det möjligheter till olika projekt i dessa ämnen, och jag driver ett samarbete med ett forskningscentrum som heter Science for Life Laboratory. Personer från laboratoriet kommer till oss och ger föreläsningar och forskningsnära dator-laborationer. Dessutom finns varje år möjligheten för ett par elever i trean att göra en veckas praktik på laboratoriet.

Patrik Godin

Vem är du? 
Jag heter Patrik Godin och är lärare i svenska, svenska som andraspråk och historia.

Vad är du förstelärare inom?
Jag är förstelärare i svenska och historia.

Vad innebär ditt förstelärarskapet för dig?
Det är en möjlighet att förkovras i mina ämnen och genom diskussioner och utbyten utveckla såväl enskilda ämnen som skolan som helhet tillsammans med mina kollegor.

Vad arbetar du med inom ramen för ditt förstelärarskap?
Jag är bland annat inriktad på hur man kan arbeta språkutvecklande i andra ämnen än språkämnena, framför allt i historia, religion och samhällskunskap. Det har jag arbetat med bl a via läslyftet. Jag arbetar även med bedömning och prövningar inom svenskämnet.

Hur arbetar du för att utveckla ditt ämne och ditt förstelärarskap?
Genom att hålla mig á jour med forskning.

Hur kommer ditt förstelärarskap synas i verksamheten/hur syns det nu?
Genom ämneskonferenser och liknande möten med kollegor. Vi har också just nu ett projekt med några svensklärare där vi läser och diskuterar vetenskapliga texter om elevers skrivande. Vi utgår då från en modul på läs- och skrivportalen.

Bilden på Patrik Godin är tagen under ett författarbesök på biblioteket i Söderhamn och kommer från ett reportage ur helahalsingland.se.

helahalsingland.se

Malin Stormheim

Vem är du?  
Jag heter Malin Stormheim och är lärare i engelska och svenska.

Vad är du förstelärare inom? 
Engelska och digitalisering.

Vad innebär förstelärarskapet för dig? 
Mitt förstelärarskap innebär möjlighet att reflektera över och utveckla undervisning som stärker eleverna i deras lärande, både på egen hand men framförallt tillsammans med kollegor.

Vad arbetar du med inom ramen för ditt förstelärarskap? 
En del av förstelärarskapet innebär att jag är ämnesansvarig i engelska vilket betyder att jag tillsammans med de andra engelsklärarna organiserar planering, genomförande och utvärdering av de uppgifter som vi i ämneslaget har. Områden vi arbetar med är exempelvis samplanering och sambedömning. Jag arbetar dessutom löpande med att undersöka digitala verktyg och arbetssätt i syfte att främja elevers förutsättningar för lärande. 

Sedan 2020 är KVG en del av Bliva-projektet. Bliva står för ”Behovsdrivet lärande med innovativa verktyg och arbetssätt” och ska, baserat på skolans egenformulerade behov, bidra till lärares professionsutveckling och därmed till undervisningsutveckling. KVG:s fokus är ”motivation för lärande” då vi anser att dessa två begrepp är nära sammankopplade. Inom detta projekt arbetar jag därför nu med att lära mig mer om motivation och om hur vi lärare kan arbeta för att elevers motivation ska stärkas.

Hur arbetar du för att utveckla ditt ämne och ditt förstelärarskap? 
Det är viktigt att regelbundet diskutera och utbyta erfarenheter med kollegor. I vårt arbetslag i engelska har vi i många år haft givande samarbeten och en inställning att öppet dela med sig av såväl aktuell forskning som material, arbetssätt och verktyg. Jag anser att ett öppet klimat där vi lärare känner att vi kan diskutera såväl framgångar som utmaningar är grundläggande för såväl trivsel som personlig och kollegial utveckling. Nu är mitt huvudsakliga fokus just motivation kopplat till lärande i engelska. Jag har redan lärt mig mycket och ser fram emot att fortsätta utforska detta område tillsammans med mina ämneskollegor.

Hur kommer ditt förstelärarskap synas i verksamheten/hur syns det nu? 
Förhoppningen är att vi kommer att lära oss mer om motivation kopplat till lärande och kunna utveckla vår undervisning för att stärka elevernas motivation och, i förlängningen, deras närvaro, kunskaper och resultat. Vi utgår från ämneslaget i engelska men förhoppningen är att vi utifrån de erfarenheter vi gör ska kunna sprida dessa till fler ämneslag på skolan och fortsätta arbeta framåt för att eleverna ska lära sig mer och lyckas bättre utifrån sina individuella förutsättningar och mål.

Anders Dahlin

Vem är du?  
Anders Dahlin, lärare i Engelska, samt Idrott & Hälsa.

Vad är du förstelärare inom?
Min förstelärartjänst är inom området ”Informations- och Kommunikationsteknik”.
 
Vad innebär förstelärarskapet för dig?
Min förstelärartjänst innebär att jag sporras att, samt får möjlighet att, utveckla användandet av digitala verktyg i min undervisning, samt att hjälpa mina kollegor att göra detsamma. Förstelärarskapet innebär att jag får fortsätta medverka i skolans pedagogiska utveckling, och då speciellt den delen som handlar om digital utveckling.

Vad arbetar du med inom ramen för ditt förstelärarskap?
Jag arbetar med att hitta, testa och utvärdera digitala verktyg som kan vara användbara i undervisning, samt konsumera forsning, råd och rön i och kring området. Jag fokuserar på digitala verktyg för undervisning i engelska, som framförallt är det ämne jag undervisar i, men tar även del av information om alla slags digitala verktyg för undervisning. Jag försöker sen sprida det jag lär mig till kollegor och personal på skolan för att fler ska kunna ta del av informationen samt möjligtvis kunna implementera vissa verktyg i sin egen undervisning eller sina arbetsuppgifter. I vårt engelska-ämneslag har vi i många år jobbat med flertalet digitala verktyg, både i undervisning samt som en väsentlig del av vår ”delar-kultur”. Digitala verktyg, en ”delar-kultur” samt ”högt i tak” under möten har varit viktiga komponenter för att skapa ett driv i vår proffessionella utveckling tillsammans.

Sedan 2020 är KVG en del av Bliva-projektet. Bliva står för ”Behovsdrivet lärande med innovativa verktyg och arbetssätt” och ska, baserat på skolans egenformulerade behov, bidra till lärares professionsutveckling och därmed till undervisningsutveckling. KVG:s fokus är ”motivation för lärande” då vi anser att dessa två begrepp är nära sammankopplade. Inom detta projekt arbetar jag därför nu med att lära mig mer om motivation och om hur vi lärare kan arbeta för att elevers motivation ska stärkas.

Hur arbetar du för att utveckla ditt ämne och ditt förstelärarskap?
Jag håller koll på det aktuella läget, vad gäller såväl mina ämnen – Engelska, samt Idrott & Hälsa – och inriktningen för mitt förstelärarskap; IKT, genom att läsa aktuella artiklar, följa med i forum kring ämnena, ta del av debatter i samhället, samt ha koll på våra myndigheters publikationer. Jag är även öppen för att testa olika verktyg i min egen undervisning, samt diskutera och debattera dess för- och nackdelar med mina kollegor. Diskussion ser jag som en huvudsaklig komponent i min personliga utveckling som lärare, och något som behövs för att jag ska hitta rätt i mina tankar och förändringsprocesser.

Dela: